magdalenaolofsson

Gjorde mig en liten frisyr igår kväll... för att... jag kände för det. Passade på att fota lite spexiga kort då också... för att... jag kände för det....

Sen vill jag klara upp litegrann av det jag skrev igår. Jag känner mig inte ensam och jag tror inte heller att jag någonsin kommer att vara helt ensam, men tanken att det skulle hända skrämmer mig. Jag har familj vänner och släkt lite överallt så helt ensam kommer jag adrig bli det är jag helt övertygad om. Men just på grund av att jag har en ganska stor släkt jag är van att ha människor jag känner omkring mig skräms jag av tanken. Tänk om de inte skulle vara så?

klart å betart, hej svejs